Sista mars och snön vräker ner

Går runt och sjunger på en shunolåt mest hela tiden. När jag lagar kaffe, när jag städar, när jag promenerar, när jag umgås, på toaletten. Ni hajar. Den är varken bra eller kool, men sitter skönt i sånghjärnan tror jag. Strax ska jag kila ned till trikken för att åka till jobbet. Det är nämligen så att när jag inte sjunger på shuno så jobbar jag, om jag inte gör både och.

När jag vaknade upp imorse och såg vädret ville jag gräva ned mig i duntäcket igen. Jag trodde inte att snön kunde komma tillbaka nu?! Men jag gick upp, svennehård som man är, och möttes av fina blommor på "köksbordet" och blev lite gladare. (Behöver jag nämna att det låg en tusenlapp bredvid som var till mig? Tungt)!

Skrattar ikapp med en halvnaken Felicia mittemot och har ingen lust att bege mig ut. Får pälsa på mig rejält. Känner ett sting av medlidande för Sirpa som säkert har många utestunder med alla kidsen uppe på berget där hon spenderar dagarna, brr brr. Dags att kila! Hejdå Fubbick!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0