fubbick

Jag sitter i vår mysiga soffa, i vår rena lägenheten, alldeles trött, och alldeles ensam. Siri har begett sig av för veckan så nu är jag lonely rider här i stora Seved. Jag är lite rädd för tillfället men lyssnar på rätt tung gangstarap, och då känns livet lite ljusare. Annars är jag väldigt trött i min ensamhet och tänker strax se på någon film. Morgondagens planer ser rätt fullspäckade ut så tyvärr blir det nog ingen uppdatering för min del, jag ber så hemskt mycket om ursäkt i förväg älskade läsare!

För imorgon struntar jag i att jag egentligen borde vara hemma själv och njuta av en lugn stund på flera månader. Eller........? Imorgon struntar jag nämligen i att sitta hemma själv och gråta litegrann över läskiga grannar, så jag tar mitt pick och pack efter träning och jobb och beger mig på uppstyrt party över landsgränsen med Ylva och har det fett istället.

Mögelväggen


04:12

PUSS
Känslan när man tror att livet är på väg att lösa sig
Tjäna pengar
Få äta sina favoriträtter på en och samma dag
Ha en sambo som jag tycker hemskt mycket om
Tycka att man är en vettig person ibland
Samtala och bry sig om en främmande människa som behöver det

OPUSSIGT
Att inte ha råd/inte vilja lägga pengar på spotify premium och slippa reklamjävlarna
En för stor garderob med fula, aviga kläder och en för liten med snygga, balla plagg
Magvärk
Att gå upp tidigare än man vill för att man borde
Att leva efter måsten när jag entligen inte vill, eller vilja leva efter måsten men inte har några kvar

Godnattpuss!
Ps. Såg just på fotot i inlägget under att mina fingrar är svedda korvar!!!! Undra om det gjorde ont? Spelar ingen roll, som top måste man ju hålla posen. Ds. Godnattpuss igen!

Siri verkar ha någon sorts bokstavskombination och har satt på en ryckig låt.. i ren protest mot pluggandet må tro?


På vårt urmysiga restaurangbesök härom kvällen

Utanför fönstret skjuts det fyrverkerier, eller om det är bengaler.. svårt att avgöra. Dagen har bjudit på ett par timmars slöande, någon timme tränandes jympa på friskis och sen tillagning av riktigt rejäl god middag. Om jag känner oss rätt, oss medelmåttor som inte gillar att gå ut flera dagar i sträck och dricka öl, planerar vi nog att ta det lugnt. Okej.. jag ska inte ljuga. Det är redan planerat. Uthugget i sten. Bestämt.

Igår kväll, efter en finmiddag på Curry Hut (som ja, låter väldigt billigt men är både dyrt, fint och gott), drack vi ett par öl och begav oss sen hem. På vägen gick vi förbi ett riktigt sunkigt hak och tänkte att vi borde gå in och bekanta oss med kvarterets livliga. Väl inne stöter vi på både fashions, kvarterets livliga och amerikanska gay bartenders. Vi drack mojitos och spanade.

Nu ska jag försöka orka att klicka upp musiklistan som spelas och byta låt.. en festlig festival låt passar sig inte för en urtrött, inpackad och frusmosig tjej ikväll. Godkväll på er, fina fubbick läsare!

Skvaller är de förtrycktas opium

Sitter och lyssnar på Conway Titti medan Siri tar sin andra dusch sen vi kom hem. Min dusch-historik det senaste dygnet är rätt snålt. Idag skall jag (eventuellt får jag med lilla sambon om hon slutat spy och ha kräksjukan): inhandla nya sportiga sportbyxor, införskaffa träningskort på friskis tvärs över vägen (yiha, äntligen), göra mammas goda härliga linssoppa, fast nu blir det ju min eftersom jag gör den, svettas i mina nya sportiga sportbyxor, ta tag i det där med duschandet.

Ja, det mesta känns precis likadant som det gjorde när vi lämnade Helenholm för några veckor sedan. Imorse när vi gick och handlade mat för resterande veckan fick jag deja vu, det var så hiskiligt likt när jag strosade på gatorna i Ryssland för flera år sen. Samma gråa atmosfär, samma rostiga bilar, samma buttra blickar från förbipasserande. Men trots allt det, som låter så bittert, känns det riktigt bra att vara hemma igen. Här, bredvid den stora vägen och mitt i mögel/rök/jordlukt känner jag mig trygg.

Superfeeling

Hejdå Örebro med massa snö, goa gamlingar, härliga familj, fina vänner och god gratis mat. Hej Malmö med blask, skånsk/danska, livliga grannar, halvdann mat och världens underbaraste sambo.

Skaparna av Fubbick rätt många år bakåt i tiden. Fulla med självförtroende, koola poplåtars texter bakom oss och varandra trodde vi att vi hade världen i vår hand.






Självironi?

Denna afton anordnas det dansfest hemma hos Siri med familj. Självklart kommer jag och jag tar med min förträffliga mor. Kommer du? Det skall drickas bål, ätas korv och slå klackarna i taket, för att därefter bege oss någonstans där medelåldern ligger mer kring tjugo istället för femtio. Tror jag.

Jag drömmer att kasta mig ut i backen och sicksacka med skidorna idag, men istället lever jag i verkligheten med ett kontokort med 254kr, smutsigt hår och alltför många framtidsplaner som borde tas itu med men som jag endast skjuter upp. Varför hatar jag att skriva CV, skryta om vem jag är och allt jag sysslat med? För att jag känner mig som en pretentiös lillgammal tjej med för mycket smink och endast med kunskaper från en bransch. Dessutom med smutsigt hår.

Nu ska jag fan duscha och skriva det bästa personliga brevet i mitt liv!

Förfall. Förfalla. Förfallen. Att låta allt förfalla eller att vara en människa som är förfallen, förtappad. Alla åtskilliga program på tv:n som visar människor som glömt att städa någon gång och sen har det urartat vilket leder till en möglig lägenhet sedan fem år. Eller en person som blir ledsen en dag, stampar på sig själv och pallar sen inte dra sig uppåt igen. Är det relaterat till ondska? Kan man förfalla som lycklig?

Örebro bjuder på snöstorm idag. Vart jag än rör mig (utanför huset) är det vitt, blöter ner mig och det är bara att pölsa på. Rätt mysigt. På söndag hoppar jag på bussen på en helvetesfärd till Malmö på ungefär nio timmar. Jag ber och bönar att sambo Siri har bokat biljett så vi kan åka tillsammans.

Fubbicks starka sida är inte bilder. Tyvärr. Eventuellt blir det ändring på det när vi kommer tillbaka till vårt hem och ursprungliga datorer. Så länge får ni nöja er med andras kvalitetsbilder. Här är jag, glad och energisk, mitt i natten framför London Eye, eller Blu Eye, London Blue... minns inte riktigt. Men skoj var det!

Började igår natt att läsa Hemligheter insamlade av Maja Spasova. Hon gick ut i de flesta mediaformerna som finns tillhanda för några år sen och utlyste hemligheter, och över tvåtusen personer mejlade och skrev till henne. Och nu är flera hundra samlade i en bok. Och när man väl börjat läsa, går det knappt att sluta. Jag fick bokstavligen slita mig ifrån den för att få några timmars sömn innan min fantastiska stonemassage jag var på imorse (som verkligen var helt underbar). Hemligheterna varierar helt sjukt mycket, från våldtäkter (både offer och förövare) till hemliga förälskelser, men här lyder en som sticker ut lite från mängden:

Jag är en vuxen person,
jobbar som läkare,
har en god familj.
Men min hemlis är
att jag har en hemlig (påhittad)
kompis som hänger med mig
när jag är ensam.
Hon är toppen.

Alla döljer något, även något sånt här najs!

Imorgon är det nyår och just nu styrs det en hel del, men jag tog en paus från all hets och åkte hem och andades litegrann. Vill ju hinna bli lite mammas-mat-bortskämd också nu när jag är hemma. När jag återvänt till Malmö blir det bilduppdatering av hela 2010 och en sån där ball blogg-sammanfattning, superfestligt!

Vårt lilla kärleksbarn Fubbick hälsar gott nytt år!

Ett par timmars sömn. En kal nacke. Gårdagens kläder. Lukten av andra människors svett. Med de meningarna sammanfattar det mycket väl hur jag mår för tillfället. Julen har satt sina spår. Kan knappt bärga mig till nyår.

Efter feta dagar i London är vi nu hemma i Örebro! Eftersom jag ska springa till brorsan nu på glöggkväll hinner jag inte berätta något annat än att jag är så nöööjd! Med allt! God jul härliga fubbick! Och fubbicks också härliga läsare!


För att bli påmind av det vintriga, underbara utanför fönstret får det bli två sommarbilder! Ni ser ju hur förjävligt vi har det på sommaren på nedersta bilden.. GOD JUL!

Magkänslan var rätt. Varför lyssnade inte Flyg-Guden på mina böner? Kanske ska jag be till Snö-Guden istället? Snälla, herr Snö-Gud, låt snön vila några timmar inatt och imorgon, så att vi kan komma med det andra flyget och komma iväg till London! Amen! Håll nu tummarna, kära vänner, för att att Kastrup och Stansted har öppet imorgon och låter oss både lyfta och anlända. Vi har ju laddat upp med tio clementiner och juleskum!

Ps. Nu blir det nog lite dålig uppdatering här på fina Fubbick, ni vet, vi storbloggare måste ju också få semester då och då! Men glömmer er aldrig! Ni är alldeles underbara, våra härliga läsare! Ds.

Snön vräker ner här i Malmö, och jag som trodde att jag skulle vara jordens lyckligaste blir istället rätt skakis - kommer flyget imorgon bli inställt/försenat/sladda eller liknande på grund av snön? Nu är jag så pepp på London och att äntligen komma dit att ett försenat flyg skulle göra mig rätt besviken, vill inte missa en minut av min Londontid! Så jag ber till flyg-guden, snälla herre Flyg-Gud, gör så att vårt plan går som planerat (hihi) imorgon! Och, det vore sjysst, om du kunde sända ner några EasyJet-skyddsänglar att vaka över oss. Tack! Amen!


För ungefär precis ett år sedan. Då var det mycket skolhäng och mys.

Jag och min fantastiska sambo har snackat en del om att fira jul ihop, nu innan vi åker ifrån Malmö för att fira jul i respektive hem. Och igår blev kvällen för firandet. Det började med varsin öl vid fem-tiden, sen begav vi oss upp till Storgatans SF. Vi hade bestämt oss för att se Svinalängorna och fick platserna i mitten, grymt kan man tro, men ack, det var på första (!!!) raden! Det var första, och enda gången, jag satt på första raden. Tro nu inte att jag är bitter, nej nej, men med perspektivet att se allt nedifrån, superstort och smått pixligt gav en smått huvudvärk. Tur var att vi fastnade totalt i filmen och glömde bort de pissiga platserna efter en stund. Filmen: fyra av fem toast. Platserna: två av fem toast (skulle fått en om det inte var så att det var min första-rads-oskuld som togs, och det är ju alltid speciellt.)

När man har kastat bort tre timmar av ens egna liv på en halvbra bok, nyponsoppa och lite halvsjaskiga julrim - ska man då få ångest och "ta tag i sig själv" som det så fint heter, eller ska man bara njuta av att ha tiden att göra ingenting vettigt av?

Veckan som är här är full av må-bra-händelser!
Igår var det lucia, och efter ett sjukt megamisslyckande att hitta någonstans att fira det slutade det med en varsin öl på ett indiskt ölhak.
Idag började dagen med en varsin gratis homotidningen till morgonkaffet/teet.
På lördag beger vi oss mot London!
Julklappsrim skall formas och väskor ska packas.
Jobbschemat är lika tomt som komposten i kretsomloppsrummet på gården.
Onsdag eller torsdag bjuder på en för tidig julafton, här i vårt hem, för oss.

Nu blev jag stressad av technomusiken på Spotify och att Siri diskar och är duktig medan jag bara sitter och dotar som den it-nörd jag egentligen är.. men här får ni en bild på en typisk morgon här i Seved!

Och ja, denna togs precis innan en man klev in här och ville mäta fukten i våra väggar. När det kommer såna vaktmästermän till en, hur ska man då bete sig? Vara pratglad? Hålla käften? Vara hjälpsam? Jag försöker alltid med alltihop och får nästan psykbryt. Men tror han tyckte det var OK ändå! Förutom att soporna stank... vi borde gå och fylla på komposten i kretsomloppsrummet.