fubbick

Såg Sirpalisas uppdatering om vad som senast hänt, jag gör detsamma.

1. Planerna på att flytta till Lofoten ställdes in.
2. Som tur var har jag grymma vänner så flyttade in hos dem istället
3. Så nu bor även jag i alla unga svenskars våta-dröm-jobb-stad, Oslo
4. Jag delar en luftmadrass med Nina i vårt kök/vardagsrum. Det är mysigt.
5. Jag har fått två intervjuer till veckan
6. Jag ska åka tåg till Arvika i veckan, och hänga där en hel dag ensam. Tror det kommer bli rätt... ensamt. Men lite spännande.
7. Oslo är mycket bättre än vad jag trodde.
8. Jag är rätt glad hela tiden, överallt.

Glider runt hemma hos min mor iklädd
underställ och leopardtofflor samt röda läppar.
Är vad man kallar, sjuk med stil.

Imorgon flyttar jag till Norget!

HEJ BLOGGEN!

Förlåt för min dåliga uppdatering på
sistone. Som för att trösta er kommer här
en resumé på vad som hänt i mitt fullspäckade
och otroligt intressanta liv på sistone:

1. Kungen var på besök i Seved! MIGHTY.

2. Min bror var på besök i Seved! Fräckt!

3. Jag klarade halkan med bravur men tog
livet av åtta oskyldiga låtsasbarn. Vila i frid.

4. Jag och min bror hade världens göttarkväll
och göttade både chips, ostbågar, godis, cola och tacos!

5. Jag lyckades sälja vårt internet till nästa inneboende
i lägenheten till Agnes stora glädje.

6. Jag och min bror blev groteskt fulla och körde en
tuff men intensiv utekväll i Malmö. Vaknade med både
kläder och smink på.

7. Hittade falafelrester i köket men vet inte hur de kom dit.

8. Fick besök av min far och storasyster som hjälpe till att
flyttstäda under bakiskoma.

9. FLYTTADE FRÅN MALMÖ.

10. Fick ångest i Örebro och botade det med folköls-fylla hemma
hos Viktor med Ägget. Svängde våra lurviga i dimmorna på Satin.

11. Min sjuttonmånader gamla lillebror sa mitt namn och jag fick tårar i ögonen
och utnämnde honom till mitt nya favoritsyskon.

Arg, ledsen och misslyckad.
Vill gräva ned mig under alla filtar, kuddar och täcken jag kan finna.
Och det ska jag göra också.
Imorgon tar jag tag i det som finns kvar.
Önskar jag kunde frysa tiden........

Kom just på mig själv med att försöka logga in med min egen mejladress och egna lösen på bloggen, när det är frugans som gäller. För tio minuter sedan försökte jag logga in på mejlen men råkade skriva in frugans istället för min. Det är inte lätt att ha koll.

Jag undrar vad min lilla fruga gör just nu? Kan berätta för dig att jag sitter och är rätt skabbig i min gamla fåtölj från ungdomsåren, dricker vatten (för att försöka bota min huvudvärk) och toalett-vägrar fast jag är jättekissnödig. Har insett att jag går alldeles för ofta på toaletten nuförtiden, och du säger ju att jag måste skärpa mig och jobba mot min blåsa. Och krigare som jag är, är det precis vad jag gör. Eller för att jag är lat..

Annars så glider livet. Igår kväll fixade Nina oss på listan till Strömpis och vi sminkade oss, satte på oss gå-ut-på-klubb-kläder och drack god mjölkdrink. Efter en timme, eller en halv?, började vi överväga om vi skulle stanna hemma. Efter ytterligare tio var beslutet ristat in i sten. Vi tvättade av oss det nysminkade sminket, satte på oss våra urmysiga myskläder och kröp ner i masterbed och såg på Sagan om ringen. Jag kunde inte älska livet mer.

Nu ska jag gräva lite mer i min urstora gula resväska efter något plagg som kan skyla min kropp från världens kallaste väder till kvällen. Det är riktigt burrigt ute, skulle vilja säga "burr burr" i varje mening, bara för att få folk att förstå hur riktigt, rejält kallt det verkligen är.

Ligger i sängen och försöker koncentrera mig på SVTplays "Dansbanan i Täfteå"
medan jag nervöst biter på naglarna och har tankarna på morgondagens risktvåa.
Några jävla galningar har bestämt sig för att sätta mig ensam (!) i en jävla peugeot (!!),
på en jävla is (!!!) i nån skånsk jävla förort (!!!!), SA JAG ENSAM (!!!!!)?!?!?!??!?!?!?!?!?!

Imorgon klockan 6.40 smäller det och om jag inte överlever detta galenskap
kära, trogna, underbara läsare så ska ni veta att jag gjorde det med vad
vi i Finland kallar sisu.

Godnatt!

Tuggar melontuggummi, lyssnar på rap, sitter krökt med ryggen som får det att värka i skulderbladen, är mätt i magtrakten, är trött. Livet här hemma hos mor är härligt! Efter en smålång färd från Malmö igår, som framförallt var krånglig med alla väskor, möttes jag upp av en mysklädd Nina på resecentrum som skjutsade mig hem. Jag är så lyckligt lottad, självklart över att ha så fina vänner, men speciellt därför att alla dessa fina vänner älskar att köra lyxbilar och skjutsa mig i dem. Fint som snus är'e.

Heleneholm andas vemod idag.
Imorse tog Agnes sitt pick och pack och stack.
Själv är jag kvar i Malmö veckan ut med en isvind för
mycket och ett körkort för lite. Lägenheten känns plötsligt alldeles
för stor och alldeles för tyst.

Som för att trösta mig själv köpte jag cigaretter och stal
alldeles för många gratistidningar på väg hem från skolan.
Väl hemma möttes jag av världens finaste lappar.
Nog för att det låter klyschigt, men det är sånt här som
får en fatta att man verkligen har världens finaste vän!

Igår kväll unnade jag mig lyxen att sitta uppe och se på Vänner till klockan halvtolv. Sen kröp jag ner i sängen bredvid sambon, men det var alldeles omöjligt att somna. En typisk vrida-och-vända-på-sig-natt tog sin början. Det var förjävligt. Men imorse vaknade jag ändå hyfsat utvilad men med lite skräck i sinnet. Min allra sista dag här i vårt hem, här i Seved, här i Malmö. Jag har mest tränat och sprungit runt och haft mycket energi och varit träningsful. När vi kom hem efter en lång och framförallt kall färd till och från Värnhem insåg vi att sopnyckeln var spårlöst försvunnen. Det var mitt fel. Jag har blivit så vimsig när det gäller sånt där. Det är också förjävligt. Så jag fick gå ner till bovärdkontoret och betala 200kr för en ny. Extra superförjävligt. Men något som var skoj var att jag råkade gå fel, och trampade rakt in hos två somaliska killar som satt och snackade i vad som såg ut att vara ett kontor. Och där klev jag bara in, i träningskläder och dunjacka (såg ut som en tolvåring) och frågade efter en som hette Agnes, samtidigt som jag försökte förklara att jag också hette det. Ultimat förvirring.

Så, nu sitter jag här, för kanske sista gången, med en ångestklump i magen över att vara tvungen att åka hem. Att lämna bästis här ensam i några dagar. Framtiden som var glasklar är lite smutsfläckig just nu, men jag tror att även det löser sig. Jag ska fortsätta njuta av energin som fått mig att skutta runt hela dagen och pussa lite extra på bästa vännen. Sånt behövs ibland. Men speciellt när det är en kärleksdag och när man snart skall skiljas och inte vara sambos längre. Glad valentin dag på er!

Idag är Valentin glad och jag och min kära sambo Äggi likaså faktiskt.
Dagen största del har tillbringats i Värnhem och bjudit på både det ena och det andra.
Men nu är det dags för sorg med stort S. Imorgon flyttar Agnes härifrån
och därför ska vi sorgeäta pizza och vara lite extra sådär Seved-slacky.




PS: Här är min Valentinalista för den som behöver lite kärlek.

Nu sitter vi runt bordet och mular mackor. Egentligen är idéen att vi ska komma igång lite innan kvällens festligheter men ni vet, mackor är ju livet! Dagen har spenderats i soffan och sängen, i något halvdant mående. Men nu blir det fest. Fantastiskt! /geek for life

Veckan som gått har skenat iväg och det är redan fredag, och våra gäster har redan hunnit kommit hit och vänt hem igen. Tyvärr. Helgen som står vid dörren är min och sambos sista ihop här i Malmö. Men det har jag inte riktigt förstått ännu, tror jag inte. Jag vill inte åka härifrån!

Tycker fortfarande det är kul att morfar pratade om en avlägsen släkting som "ändå vá väldigt stilí, men int va han en håmis int". På finlandssvenska förstås.

Nu har mina hoomies åkt och det känns lite tomt.
Tröstar med hiphop och slösurf.

Klockan är två. Jag blev väckt av mina powerpuffpinglor för snart en timme sedan. Nu sitter jag på toan och undrar vilka alla främmande människor som velat bli min vän under natten är. Nina ligger i badet här bredvid. Vi var i Köpenhamn igår kväll, natt, morse, och nu känner jag mig riktigt klar med danskar och Tuborg.

Fick ett SMS av min ömma moder igår där hon
önskade hjärtliga gratulationer i samband med min namnsdag.
Glad i hågen fick jag mina vänner stämma upp i ett trefaldigt, bejublat
hurra och firade det hela med en briljant, som Nina skulle sagt "fantastisk",
kopp kaffe. Slår upp Skånskan för att enligt tradition högt läsa om mitt namns
historia och betydelse för det ringa sällskapet runt bordet.

BERTA
Namnsdag: 8 februari
Kvinnonamnet Berta är liksom Bert kortform av flera tyska namn som innehåller namndelen Bert: Albert, Berthold, Bertram etc. Stavelsen Bert betyder förnäm, ljus eller glänsande. Berta var ett vanligt förnamn runt förra sekelskiftet, men har varit mycket ovanligt sedan 1960-talet.

Beklämd. BEKLÄMD. Beklämd är precis vad jag känner mig.
Mina vänners munnar stirrar gapande på mig och jag skäms.
Att jag år efter år går på detta lurendrejeri skapat ur min mors
dåliga sinne för humor. Då jag senare ringer upp henne för att
kräva någon typ av ursäkt då jag aldrig någonsin hittat denna tyska
kvinnliga verision av Bert på mitt födelseattest, skrattar hon lite för högt och lite för
länge - "jaaaaaaaaaaa men gummaan!!! Du är ju min lilla Berta fjärta!!!!!".

Beklämd var det, ja.

Det som kallas kaffe kostar fem kronor och är en blandning pulver och microvarmt vatten från en automat som säger "Varsågod!!" (med två utropstecken, vänligen notera). Jag sitter vid en av de fjorton elevdatorerna i teorisalen och det känns som på dom där datalektionerna vi hade under gymnasiet med vår tyska lärare som alltid talade om oschynliga teckhen. Råkade nyss somna på bordet då jag pluggade, vaknade av ett snark och lite dregel på körkortsboken. Med andra ord, jag börjar känna mig ganska så hemma här.

Dag 6 av grötkriget.
Gröten blev rätt klistrig, banan var rätt brun och mjölken tog slut. Ändå var grötfrukosten helt okej och jag tackar Gud i himmelen för att ha givit liv åt vindruvorna, som sedan sloknar, torkar och blir russin. Russin - grötens räddare. En godkänd grötmorgon.

Här sitter vi i just detta ögonblick. "Begravningsmusik" (citerat av sambo) spelas, hon bredvid studerar och är duktig medan jag är både trött, rastlös och sprallig. Har lust att se på film, gå på klubb å bli full och hallucinera något främmande. Allt på samma gång. Istället så bakar vi bröd inför morgondagens planerade brunch (som jäser för tillfället). En torsdag i sann sambo-i-heleneholm-anda.

1. Igår kom jag på mig själv med att spela Justin Timberlakes ”Im loosing my way” på högsta volym på iPoden och sjunga med för full hals. Offentligt. Som för att ursäkta mig själv bytte jag artist. Vet inte om ”Love lockdown” med Kayne var så mycket bättre. Men det kändes som den passade in en regning onsdag i Värnhems betong.

 

2. Jag har börjat säga ”åh herre jisses, vad trött jag blev...” för att sedan slå mig på magen ett tjogtal gånger om dagen precis som min far.

3. Googlat på ”sköna ryggsäckar med livrem” och övervägt att köpa en.

4. Gör egen smörgås och frukt som jag har med mig till körskolan medan alla andra ungdomar hinkar läskeblask och mular 1-kronors Pez.

5. Drömde i natt att jag var gift med en f.d. klasskamrat och att vi hade byggt ett handfat som kunde transformeras till en tvättmaskin, vilket var superbehändigt ju. Han kallade mig dessutom för sin ”lilla gumma”...

 

Sitter och lyssnar på gamla svenska kärleksvisor och har det rätt bra. Tittar ut genom fönstret och ser Donkens slitna flaggor flämta i blåsten. Igår kväll cyklade jag och Siri till biografen och såg Winters bone, och jag insåg att det är inte konstigt att jag går överallt: cykla är ju ännu jobbigare! När man bor i en stad som Malmö som är någorlunda vindstilla en dag av hundra är cykeln rätt överskattad. Fötterna är så 2011.

Veckan som väntar känns rätt fet. Besök av olika godingar från olika städer är planerat, nedpackning av mitt liv står på schemat och mörsha sista tiden på gymmet är skrivet i sten.



Gårdagen i bilder

Japp, jeppido, jajamänsan, ja-ha-ha-haaarå, mmm, jorusåatte!
Då har jag kommit in i den. Den befarade körkorts-dvalan. Förlåt
kära bloggläsare & fanz, förlåt mina vänner, förlåt mamma och förlåt
kära sambo. Men om ni av händelse vill kommunicera med mig under
de tre veckorna framöver så var god visa stoppskylt med tillhörande
tilläggningsskylt så kanske jag hajar vinken.

Idag körde jag slalom och min fröken K sa åt mig att köra hela vägen
tillbaka till körskolan. Jag fick panik, svettningar och motorstopp.
Men K kirrade biffen och till slut hamnade jag i mål.

Som ANUS skulle sagt: *yeydaaaance*!

PS. Boende i Oslo kirrat, jobb i Lovund spikat! Felicia rockar!
(och nu tänker jag att Uma kör sin "mini-yeydance" med pekfingrarna, tack!)

PS2. Kollar på von Äggz gamla foton och ville dela med mig av minnena.

Jag sitter här, i någon slags sömnkoma, och lyssnar på mitt peppalbum för att försöka vakna till liv. Om fyrtiofem måste jag kila till jobbet, så innan dess festar jag nog loss på diskberget inne i köket.

Dag 4 av grötkriget.
Gjorde lite mer än den vanliga 0,5dl:ern. Hade alla mina favoriter där: banan, äpple och russin. Det smakade till och med gott i vissa stunder. Hade jag varit en katt hade jag slickat skålen.